Misstänkt för brott | Brottmål i Högsta Domstolen

Alla domare i Högsta Domstolen har titeln justitieråd, det finns 16 sådana i Sveriges högsta rättsliga instans. Domarna hämtas från olika håll inom rättsväsendet, från domstolar, justitiedepartementet, advokatkåren och även från universitetsvärlden.

HD är alltid en rättegångs sista anhalt, om inte parterna valt att stanna i processen redan tidigare. I vissa fall är HD också första och enda instans, exempelvis när en minister utfört ett brott i samband med arbetet som statsråd.

En grundläggande mänsklig rättighet

Rätten till en rättvis rättegång är en grundlig mänsklig rättighet enligt FN:s stadgar och Europakonventionen. Alla har rätt att få sin sak prövad i domstol. Men alla fall som överklagas tas inte upp i Högsta Domstolen. För att ett mål ska tas upp i HD krävs ett prövningstillstånd. Varje år får HD in runt 5000 begäran om prövningstillstånd, varav bara ungefär 140 beviljas.

Det finns ett antal olika skäl som kan motivera ett prövningstillstånd i Högsta Domstolen. Det vanligaste är att det finns behov av vägledning i en viss fråga. Det behövs helt enkelt ett prejudikat (en vägledande dom) från HD som kan visa vägen för de lägre rankade domstolarna i framtiden. Detta kallas för prejudikatdispens.

Synnerliga skäl krav för prövningstillstånd

Ett annat skäl till att prövningstillstånd beviljas i HD är att det finns synnerliga skäl, exempelvis att det begåtts ett grovt fel i hovrätten. I hovrättens handläggs de flesta mål på skriftlig väg, men ibland sker även en muntlig förhandling. Det kan också handla om fall där hovrätten har tillämpat fel lag eller att man har tillämpat rätten felaktigt på ett uppenbart sätt. Kravet på synnerliga skäl innebär att möjligheten för prövningstillstånd för fall som inte är prejudicerande är mycket litet. Bestämmelserna för när HD får meddela prövningstillstånd finns i rättegångsbalkens 54:e kapitel.

För tvistemål krävs det dock sedan 2008 prövningstillstånd redan i hovrätten. Om man inte beviljas prövningstillstånd i hovrätten så kan man överklaga till HD.

Så här ser arbetsgången ut för ett justitieråd i Högsta Domstolen: Första veckan så inkommer rättsutredningen och annat underlag från den ansvariga revisionssekreteraren. Den andra veckan träffar justitieråden i det aktuella fallet med revisionssekreteraren och håller en första överläggning.

Beslut kommer under vecka 3

Under den tredje veckan så kommer det ansvariga justitierådet, referenten, med sitt förslag till avgörande av fallet. Detta sker oftast på måndagen. Senare under veckan, oftast på torsdagen, så träffas justitieråden igen och går igenom hela fallet noga. Här blir rätten ofta ense om ett beslut, om det inte blir så träffas man för en ny återställning följande torsdag. Efter återställningen följer en så kallad cirkulation där justitieråden går igenom domen eller beslutet i det aktuella fallet.

Här är länkar till tidigare artiklar om tingsrätten och hovrätten.