Misstänkt för brott | Brottmål i hovrätten

En dom i tingsrätten kan överklagas till hovrätten. Den dömde, åklagaren och brottsoffret har alla rätt att överklaga domen. Överklagandet måste ske skriftligt och inkomma senast tre veckor efter att domen i tingsrätten meddelats. Överklagandet skickas till tingsrätten som sedan skickar överklagandet och alla handlingar till hovrätten som gör en ny prövning av målet.

I vissa fall krävs det prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp i sin helhet i hovrätten. Tre juristdomare gör den bedömningen. Ett vanligt skäl till att prövningstillstånd utfärdas är att rätten är tveksam till att domen är korrekt.

Liknar en förhandling i tingsrätten

En huvudförhandling i hovrätten går till på samma sätt som i hovrätten. En viktig skillnad är förstås att det redan finns en dom i målet, från tingsrätten.

En annan väsentlig skillnad är att det som sägs i överklagandet är utgångspunkten för vad som ska prövas vid förhandlingen i hovrätten.

Det kan exempelvis handla om ett fall där personen som är misstänkt för brott är dömd för två olika brott, exempelvis stöld och narkotikabrott. I överklagandet accepterar domen för stöld, men inte den för narkotikabrott. I detta fall tar bara Hovrätten upp fallet om narkotikabrott.

Videoinspelade förhör spelas upp

Ett överklagande innebär inte att en hel rättegång tas om. Huvudregeln är istället att de videoinspelade förhören från tingsrätten spelas upp. Domare i ett brottmål i hovrätten är tre juristdomare och två nämndemän. I fall med lägre straffsats kan domarna ibland döma i målet utan närvaro från nämndemän.

I Hovrätten kallas parterna in till rättssalen, om någon saknas kan rättegången ställas in och hållas vid ett senare tillfälle. Men det kan ofta räcka med att någon närvarar via videolänk. Rätten beslutar om det godtas att man gör på det sättet.

Framför vilka ändringar man vill se

Efter att domaren kortfattat gått igenom den överklagade domen så får den överklagande parten framföra vilka ändringar denne vill att hovrätten ska göra. Detta benämns att framställa sina yrkanden. Därefter får den andra parten gå igenom vilka delar av dessa ändringar vederbörande går med på eller motsätter sig.

Därefter gör såväl åklagare sina sakframställningar. I detta skede går man ofta igenom skriftliga bevis av olika slag. Därefter går även den muntliga bevisningen. Det handlar oftast om video- eller ljudupptagningar från förhören i tingsrätten.

Förhörspersonerna behöver bara komma till rättegången om någon behöver ställa kompletterande frågor. Den tilltalade skall dock alltid vara på plats i rättssalen.

Om förhör ska hållas med ett nytt vittne som inte medverkade i tingsrätten, ska denne först avlägga en ed. Båda parter får ställa frågor till vittnet.

Vittnen sitter inte med under rättegången

Vittnen får oftast inte vara i rättssalen innan de förhörs av parterna. Anledningen är att de inte ska påverkas av vad som sägs i rättssalen.

Den tilltalades personliga förhållanden gås därefter igenom. Tidigare brott kan vara en faktor som tas upp. Den tilltalade själv får också gå igenom sina personliga förhållanden. Där går man bland annat igenom personens ekonomi, vilket har stor betydelse för hur stora eventuella bötessummor ska bli med mera.

Därefter gör parterna sina slutanföranden, vanligtvis åklagarsidan först.

När detta är klart så diskuterar domarna målet och tar ett beslut om hur de ska rösta. Ingen utomstående får närvara vid denna överläggning. Varje domare har en röst och vad som är sagt är hemligt även efter att domen har meddelats.

Domen meddelas ofta vid ett senare tillfälle och skickas ut till parterna av domstolen.

Här kan du läsa mer om brottmål i tingsrätten.