Misstänkt för brott

Låt oss representera dig

Misstänkt för brott | Målsägandebiträdets roll

Här berättar vi lite mer om vad ett målsägandebiträde har för roll under förundersökning och rättegång.

 

En person som är misstänkt för brott har rätt till stöd i form av en advokat eller jurist, det är en självklarhet i vårt svenska rättssamhälle. Men även brottsoffret, på juridiskt språk målsäganden, har möjlighet till stöd i form av ett målsägandebiträde.

Ett målsägandebiträde har som speciell uppgift att tillvarata brottsoffrets intressen och att utgöra ett stöd under såväl förundersökning som rättegång. Under en rättegång i tingsrätten eller hovrätten så arbetar målsägandebiträdet tillsammans med åklagaren, som för talan för staten om utdömande av brottsansvar. Om det inte finns något målsägandebiträde tillgängligt under en rättegång så är det åklagarens uppgift att utföra vissa av de saker som handlar om att tillvarata målsägandens rättigheter. I första hand betyder detta att åklagaren/biträdet ska driva skadeståndsanspråk mot personen som är åtalad för brott.

Spelar mindre roll i hovrätten

Målsägandebiträden finns i rättsfall i såväl tingsrätt som hovrätt, men sedan hovrätten numera i allt högre grad använder inspelningar från tingsrätten så har målsägandebiträdets betydelse minskat i den högre instansens prövningar.

Hur utses ett målsägandebiträde? Detta sker genom ett formellt beslut som tas av polis, åklagare eller rätten. Detta ska göras så fort man vet att det finns ett fall där ett brottsoffer har rätt till ett biträde. Ett målsägandebiträde bör vara utsett när förundersökningen inleds. Det är polisens skyldighet att fråga brottsoffret om vederbörande önskar en särskild person i rollen som målsägandebiträde.

Målsäganden kan begära ett speciellt biträde

Självklart kan målsäganden även själv begära ett biträde. Det kan dock finnas hinder för en specifik person att ta den uppgiften, någon form av jävssituation kan exempelvis vara ett hinder.

Viktigt att veta är att ett målsägandebiträde inte kan få ersättning för hur många utlägg som helst, antalet resor är exempelvis begränsat. Det innebär att möjligheten att träffa sitt biträde om personen i fråga bor nära den målsägande. Detta kan vara viktigt att tänka på, särskilt i fall som kan dra ut på tiden av olika anledningar.

Ingen rättighet i alla typer av rättsfall

Man har inte rätt till ett målsägandebiträde i alla typer av rättsfall. Det beror på vilket brott det handlar om och andra omständigheter. I denna bedömning görs en tredelad indelning av olika brott.

• Handlar det om sexualbrott så finns det en stark presumtion för att det ska utses ett målsägandebiträde. I dessa fall kan man även utse ett målsägandebiträde även mot brottsoffrets vilja.

• Vid brott mot liv och hälsa och brott mot person ska ett målsägandebiträde utses om behov finns.

• Vid övriga brott som har fängelse i straffskalan krävs det dessutom att behovet är särskilt starkt. Behovet bedöms med många omständigheter med man lyfter särskilt fram om målsäganden har en nära relation till gärningsmannen.

Rätt att ställa – och stoppa – frågor

Under ett förhör har målsägandebiträdet rätt att ställa frågor och även skyldighet att hindra polisen från att ställa frågor som uppfattas som irrelevanta eller kränkande. I ett sexualbrottsmål kan det exempelvis handla om frågor om hur den drabbade var klädd vid tillfället.

Målsägandebiträdet kan även vara att ge hjälp och stöd, vägledning i rättsliga frågor samt att hänvisa till olika brottsofferjourer.

Att arbeta som målsägandebiträde kräver juridiska kunskaper. Därför är det i princip bara advokater eller biträdande jurister som kan ta dessa uppdrag. I undantagsfall kan dock andra lämpliga personer ta rollen som målsägandebiträde.

4 apr 2018