Misstänkt för brott

Låt oss representera dig | 08-400 280 60

Misstänkt för brott – rättegången

Är man misstänkt för brott finns det risk att fallet kommer att tas upp i Tingsrätten. Här berättar vi i korta drag om hur en rättegång går till.

En rättegång inleds med att parterna kallas in via högtalare. Rättens ordförande tar närvaron och kontrollerar om det finns några andra hinder för rättegången. Saknas någon kan rättegången ställas in, varpå man får planera in ett nytt datum.

Vittnet närvarar inte före förhören

Vittnen får i de flesta fall inte närvara i rättssalen innan de förhörs. Anledningen till detta är att de riskerar att påverkas av andra personer som framträder i rätten.

När detta är klart lämnar domaren över ordet till åklagaren. Denne begär att rätten ska döma personen som är misstänkt för brott. Här kan även målsäganden, den som drabbats av brottet, begära skadestånd. Detta sker oftast med hjälp av åklagaren.

Därefter frågar ordföranden om den tilltalade erkänner eller förnekar brott. Den tilltalade har oftast en försvarsadvokat vid sin sida under rättegången.

Åklagaren redogör sedan vad som ska ha inträffat, en så kallad sakframställning. Därefter ger försvarsadvokaten sin syn. I detta skede lägger båda parterna fram skriftliga bevis, det kan handla om exempelvis läkarintyg.

Förhör med målsäganden

Nästa skede är förhör med målsäganden och den tilltalade, båda parterna får ställa frågor. Målsäganden har ofta ett målsägarbiträde vid sin sida. I vissa fall kan målsäganden förhöras utan att medverka i rättssalen.

Nu förhörs vittnen, de kallas in en i taget och avlägger ed. Båda parter samt domarna får ställa frågor till vittnen.

Därefter behandlar man den tilltalandes personliga förhållanden. Man går igenom handlingar från kriminalvården och den tilltalade får ge sin egen syn på detta. Andra närstående kan även få ge sin syn på den tilltalades liv och personliga förhållanden.

Slutanföranden

I detta skede är det dags för slutanföranden. Åklagaren gör oftast sitt anförande först. I slutanförandet talar parterna ofta om vad man anser vara bevisat och vilka påföljder man anser att den tilltalade bör dömas till. Detta kallas för pläderingar.

När förhandlingen är slutförd diskuterar domarna målet och bestämmer domen. Detta kallas överläggning. Varje domare har en röst, och vad som sagts är hemligt även efter att domen har meddelats.

Därefter meddelas domen av rättens ordförande (avkunnande av dom). Ibland avkunnas domen inte i samband med rättegången utan först vid ett senare tillfälle. I samband med avkunnandet förklarar domaren även hur man kan överklaga domen om man är missnöjd.

 

Vi kan hjälp dig om du är misstänkt för brott.

 

22 nov 2017