Misstänkt för brott

Låt oss representera dig | 08-400 280 60

Frågor och svar om brott

Gripande, anhållande, häktning – vad är skillnaden egentligen?

Svar: Alla tre är tvångsmedel som gäller tillfälliga frihetsberövanden. Vad som skiljer de tre begreppen är helt enkelt av vem som beslutet fattas och vem som verkställer det.

Gripandet utförs i de flesta fall av en polis, men även allmänheten får ingripa om man ser en person som begår ett brott eller just gjort det. En gripen person får polisen bara hålla kvar i högst tolv timmar. Då får polisen förhöra personen innan åklagaren beslutar om eventuellt anhållande.

Anhållande är ett frihetsberövande i avvaktan på häktning. Åklagaren tar beslut om anhållan. Det sker antingen genom att gripandet övergår i ett anhållande eller att personen anhålls i sin frånvaro. För att en person ska anhållas krävs det att åklagaren anser att det finns grund för häktning.

Häktning fattar domstolen beslut om på begäran av åklagaren. Förhandlingen sker i domstol och måste genomföras senast fyra dagar efter gripandet. För en häktning måste det finnas sannolika skäl till att den misstänkte personen ska ha begått ett brott som kan minst ett års fängelse. Dessutom ska det finnas risk för att den misstänkte avviker, förstör brottsutredningen på något sätt eller fortsätter att begå brott under utredningen.

Hur länge kan man sitta anhållen?

Svar: Åklagaren måste fatta sitt beslut om du ska häktas eller släppas fri inom en kort tidsram. Senast klockan 12 tredje dagen efter anhållandet måste det finnas ett beslut. Om du anhålls klockan 15 på en tisdag så måste alltså häktningsbeslutet fattas senast klockan 12 på fredagen i samma vecka.

Vilka rättigheter har man som anhållen?

Svar: En stor fråga som är svår att svara på kortfattat. Den anhållnes rättigheter framgår av lagen om behandling av häktade, anhållna med flera. I stora drag kan man i alla fall säga att den anhållnes rättigheter kan begränsas ganska rejält. I vilken grad beror på utredningen av brottet som personen är misstänkt för. Åklagaren kan läsa den anhållnes brev, förbjuda telefonsamtal och hindra kontakter med omvärlden. Allt för att utredningen inte ska försvåras.

Vad innebär en åtalsunderlåtelse?

Svar: Det innebär att ett brott utreds, men att det inte blir åtal eller rättegång. En åtalsunderlåtelse får samma verkan som en dom. Brottet hamnar exempelvis i belastningsregistret precis som efter en rättegång. För att det ska kunna bli en åtalsunderlåtelse så krävs det dock att ett brott har begåtts. Vanligaste anledningen till att detta sker är förstås att den misstänkte har erkänt.

 

Vi kan hjälp dig om du är misstänkt för brott.

 

9 okt 2017